Queen and King of the Fjord

Kris har satt ihop en film som ger en mer eller mindre fullständig race report från tävlingen. Den är 12 minuter lång så sätt er bekvämt och skruva upp ljudet. Format =1080!

Sedan jag upptäckte hur fantastisk surfskipaddling kan vara på Kungsbackafjorden har jag försökt att inspirera andra till att testa på fjorden. Vi har varit några som emellanåt pratat lite drömskt om en riktig downwindtävling och nu i höst fick jag energi och tid till att göra detta till en verklighet. Dock behöver man en stor portion tur för att få till ett downwindrace på fjorden. Det krävs sydliga vindar över 7m/s och att tajma in det på någon av fyra utvalda dagar i oktober är en riktig högoddsare.

Nu hade vi sådan tur att prognosen var stabil i tidigt skede och jag behövde bara justera starttiden en gång innan tävlingsdagen. Och turligt nog kunde de flesta deltagare komma ändå, även de långväga gästerna från Skåne och Norge.

I herrklassen ställde två norrmän upp som båda hade lyckats bra (silver och guld) i VM i kanotmaraton en månad tidigare. Skulle de vara lika duktiga i sina surfskis? Eller skulle den tredje norrmannen, som då och då paddlar på Kungsbackafjorden med mig i halv storm, dra nytta av att tävla på ”hemmaarenan”?

Vinden hade legat på syd-sydost natten till lördag med vindstyrkor upp mot 18m/s. Med dessa parametrar borde vågorna på fjorden ha varit betydligt större än vad de blev. Men som jag sa till mina åhörare under en föreläsning om surfski – varje dag på havet är unik och man vet egentligen inte vad som väntar där ute. Ingen dag är lik den andra och det är därför jag inte tröttnar.

Vi var 14 förväntansfulla deltagare som satte i vid Gårda Brygga (Åsa). Vi paddlade gemensamt till starten som jag lagt mellan två öar. Jag hade först tänkt mig en strandstart vid Gårda Brygga men då jag två dagar tidigare såg att det var enormt lågvatten i fjorden ville jag inte att deltagarna skulle köra i racingtempo genom den grunda passagen och därmed riskera att gå på grund.

Eftersom vår kamera/följebåt inte kunde ta sig in på de grunda vattnen fick jag blåsa iväg starten själv, vilket inte var några problem. För en gångs skull fanns det inga tendenser till tjuvstart. Vinden hade mojnat en hel del och den första kilometern i motvinden blev inte speciellt tung. Passagen genom “Helveteshålet” (se Banbeskrivning) var aldrig problematisk eftersom vågorna inte var så stora. Så fort vi kom ut på downwindsträckan upptäckte jag att vågorna var svårfångade då de var långa och snabba. Det får mig att tänka på dyningarna i Portugal under surfski-VM i somras. Man fick inget gratis och jag fick paddla som en tok för att få surf. Längre in i fjorden blev vågorna något mer lättfångade men då började sjögräset hopa sig på fler och fler ställen. Tror ni jag var glad över att någon relativt nyligen satt fast en weed buster på min ski?

 

Som vanligt var jag långsam i starten med lyckades avancera mot mål. Trent var den enda svenska skalp jag inte lyckades ta. Hans rygg kom närmare men plötsligt ökade avståndet igen. Det var kanske då Trent plockade bort innebandybollarna?

Banan blev slutligen 11,7km och jag tog mig i mål på ca 1h. Vid mål längst ut på piren vid Daggudden satt vår rutinerade tidtagarchef Anki Bladh och kurade i surfbussen med klocka och protokoll i beredskap. Det kallar jag sjysst sekretariat.

Efter målgång väntade mat och mingel. Mina fantastiska föräldrar hjälpte till med upptag av surfskis och såg till att alla fick soppa, bröd, kaka och kaffe. Minglandet före och efter tävling är för mig minst lika viktigt som själva tävlingen. Jag älskar att paddla surfski och jag älskar att prata surfski. Och jag är mycket förtjust i många av de surfskimänniskor som var på tävlingen. Vi avslutade med prisutdelning där det blev trippelt norskt på herrsidan. På damsidan vann undertecknad och jag får väl skylla på att det är min hemmaarena. Det var lite roligt att se att alla sex på prispallen paddlade Fenn och att sex olika modeller var representerade.

Jag vill tacka alla funktionärer som hjälpte till med tävlingen. Mor, far, Johan, Bosse, Anki, Per, Lundin och min fru Kris. Bättre funktionärer kan man inte tänka sig!

Nästa år vill jag gärna arrangera den här tävlingen igen. Det var för mig speciellt att tävlingen blev av (även om inte vågorna var så fina och lättsurfade som är typiskt för fjorden) och jag är så glad över den härliga stämning som rådde. Nästa år hoppas jag kunna locka dit fler motionärer för jag vill att fjordeventet ska vara lika mycket tävling som ett get-together event. Sen borde väl några svenska elitpaddlare vara med för att visa norrmännen vart skåpet ska stå 😉

I skrivande stund håller Kris på att redigera film från tävlingen. Jag ser med stor spänning fram emot resultatet. Tack alla för de härliga intervjuerna ni gav!

Härlig stämning, sjögräs, glada norrmän i topp och mindre vågor än förväntat sammanfattar den första upplagan av surfskitävlingen King/Queen of the Fjord.
Banlängd 11,7km

Resultat Herrar                                                                Resultat Damer

1	Anders	Winter Andersen	00:53:52		1	Emma	Levemyr	01:01:18
2	Einar	Kjershow	00:55:36		2	Evy	Lanz	01:10:22
3	Jens	Webster	00:57:59		3	Susanna	Andreasson	01:20:58
4	Trent	Victor	01:01:04
5	Arne	Quappen	01:01:47
6	Jacup	Cvach	01:02:14
7	Anders	Karlsson	01:03:17
8	Petter	Bergman	01:05:17
9	Patric	Mossberg	01:08:04
10	Kristoffer	Håkansson	01:13:37
11	Torbjörn	Strand	01:36:27